Världens recept

Mexicanska köket

Det mexikanska köket har tre nationala tillbehör. Tortilla, frijoles och chili. Nästan till varje rätt så får man tortilla, frijoles eller chili.

Tortilla är ett slags bröd, ett tunt bröd som är gjort ofta av majs men ibland av vete. Med tortilla kan man göra olika rullar med massa godsaker i. Som t.ex. Enchiladas.

Frijoles är bönor. Frijoles har man i soppan eller i tortilla, man kan steka, koka eller fritera dem.

Chili är en väldigt stark krydda, det är en pepparfrukt som finns i olika grader i starkhet och former. [1]

I det mexikanska köket använder man sig av mycket smaker och hetta. Man blandar chilipeppar såsom jalapeño, tabasco och paprika med ris, tortillas och yoghurt.

Med tanke på de tre nationella tillbehören; tortillas, frijoles och chili så kan man förstå att såser, soppor och stuvningar är vanligt. [2]

Regioner

Det är stora skillnader i maten beroende på vilken region man är i. Det handlar mest om faktorer som klimat och geografi.

I norra México är nöt-, get- och strutskött väldigt populärt och i sydöstra México är kyckling, skaldjur, fisk och grönsaker mer populärt bland folket.

Vad dricker man till den här heta och smakrika maten?

I México är en dryck som är snarlik till läst populär, den kallas Refrescos. Denna dryck finns i alla tänkbara fruktsmaker.  Denna dryck är söt, förmodligen till att bryta av den heta smaken till maten.

Om man inte dricker Refrescos kan man välja de två vanliga mineralvatten, Tehuacán och Garci Crespo.

Men Méxicos mest vanliga drycker till maten är öl och tequila, det finns ca 25 egna ölsorter. Öl blev vanligt efter influenserna från tyskarna i slutet av 1800-talet.  [3]

Vad passar som efterrätt efter en middag med het mat?

I México är det vanligt att kunna svalka sig efter en middag med massor av smaker av guacamole, chili m.m.

Sorbet och fruktdrinkar med smaker av kaktus är vanligt. Tack vare klimatet kan man använda sig av de exotiska frukterna, papaya, melon och mango, som en liten efterrätt efter maten.[4]

[1] http://www.resoteket.se/mexiko/110-om-landet/370-mexikansk-mat läst 2 februari 2012

[2]http://www.vaccination.nu/mPaginas/pSelectRecord.cfm?paginaID=35&categoriaID=6

Läst 2 februari 2012

[3] http://www.resoteket.se/mexiko/110-om-landet/370-mexikansk-mat läst 2 februari 2012

[4] http://www.foodetc.se/mexico.php Läst 2 februari 2012

4 portioner

20 minuter

290g avrunnen majs (stor burk)

1 msk olivolja

5 dl vatten

1 hönsbuljongtärning

1 dl grädde

1 dl crème fraiche

salt

peppar

2 tsk tacokrydda

cayennepeppar

1. Rinn av och torka majsen.
2. Stek sedan majsen i olivolja. När den börjar poppa och när majsen har fått lite färg så byt stekpannan till en kastrull, häll i vattnet och creme fraiche.
3. Smula ner buljongen och krydda med salt, peppar och tacokrydda. Låt kocka i några minuter.
4. Tillsätt sedan grädde.
5. Mixa soppan med en mixerstav tills soppan är helt slät. Sila om du vill slippa skalen.
6. Häll upp i tallrikar och garnera med lite cayennepeppar och gräslök!
7. Redo att serveras!

4 portioner

40 minuter

1 gul lök

2 tsk smör

300 gram nötfärs

1 msk tacokrydda

½ dl tacosås

1 dl minifraiche

8 små mjuka tortillabröd

Riven ost

Till servering:

Sallad och ev. tomat, gurka och crème fraiche.

1. Sätt på ugnen på 250 grader.
2. Skala och finhacka löken. Fräs lösen i smör, när löken börjar svettas så lägg i och stek färsen under omrörning så att den blir smulig.
3. Tillsätt tacokrydda, tacosås och minifraiche.
4. Låt det stå och koka i några minuter.
5. Lägg sedan färsbladningen på tortillabröden och rulla ihop dem.
6. Lägg dem på ett ugnssäkert fat eller en plåt och strö över osten.
7. Gratinera i övre delen av ugnen i ca 5-7 minuter.
8. Redo att serveras!

4 personer

1 ½ timme, varav 1 timme i kylen

2 dl vispgrädde

50 g vit choklad

1 ägg

En burk ananas

1. Smält chokladen i vattenbad på svag värme, precis så att chokladen smälter. När den börjar bli mjuk, rör om med en gaffel så märker du när den inte behöver värmas på mer.
2. Vispa grädden och äggen för sig.
3. Tillsätt sedan den smälta chokladen i ägget och rör om med en kraftig omrörning.
4. Rör sedan ner vispgrädden lite i taget och rör tills det blir en jämn och fin mousse. Häll upp moussen i små serveringglas och låt det stå kallt i kylskåpet minst en timme.
5. Avsluta sedan med att fördela ananasen över moussen och servera!

Betyg: 6/10.

Historia:

Historian kring Sveriges matkultur är intressant. Fram till industrialiseringen så försökte man producera det mesta av varorna själv. Salt var en vara som inte gick att producera i Sverige på grund av Sveriges klimat.  De flesta råvaror, så som rotfrukter, ägg och grönsaker, kunde vi själva producera och därför stor tillgång till.  Den stora tillgången till dem varorna gjorde att vi använde oss mer av dem när vi skapade olika maträtter eftersom dem var billiga råvaror.

På grund av Sveriges klimat så finns det inte så mycket färska grönsaker och frukter som ingredienser. Förr i tiden konserverade man mycket av dem grödor man skördat på hösten för att det skulle hålla hela vintern.[1]

Influenser:

Det svenska köket har genom historian blivit influerat från en mängd andra länder, bland annat från Frankrike där vi fick idén om kåldolmar och från Japan där vi fick sushi.

Kryddningen i landet har bestått av mestadels traktens örter och växter, dock så var kryddningen sparsam på grund av det var svårt och dyrt att få tag på mer exotiska och annorlunda kryddor. Smakerna i våra rätter kommer från det franska och tyska köket.[2][3]

Religionerna:

Självklart så har också Sveriges statsreligion spelat en roll i hur vår mat ser ut idag.

Sverige har kristendomen som statsreligion och det kan göra så att matkulturen här skiljer sig från matkulturer från länder som har en annan statsreligion.

Kristendomen har inga specifika matregler som kristna behöver följa till skillnad till islam, judendomen, hinduismen o.s.v.[4]

Måltider och mattraditioner:

Kulturellt sätt så är det vanligast att äta tre till fyra gånger om dagen i Sverige. De tre måltiderna kallas frukost, lunch och middag. Emellan måltiderna är det vanligt med en fika, mellanmål och kaffe.  En fika kan innebära att man dricker kaffe/thé/saft tillsammans med några kakor eller bullar.

Vårt första mål på dagen kallas frukost. Ordet frukost kommer från det tyska ordet frokoster som betyder ”tidig kost”. Idag är det vanligt att äta smörgåsar med pålägg som t.ex. ost eller prickig korv, det är också vanligt att man använder sig av gurka eller marmelad som tillbehör till smörgåsen. Till smörgåsen är det vanligt att man dricker en kopp te, kaffe, juice eller mjölk.  Om man vill så kan man också äta fil med frukostflingor och gröt med kanel eller någon slags sylt.

Ordet lunch kommer ifrån England som hänvisar till måltiden på dagen. Rätter som kan passa in på en lunch kan variera mycket, det kan vara allt från plättar med grädde och sylt till pannbiff med potatis, brunsås och lingonsylt.

Middag är den tyngsta måltiden på ett dygn, middagen äts emellan klockan 16.00 – 20.00. Om man väljer att äta en lättare maträtt på kvällen kan vi kalla det ”kvällsmat”.

Det man dricker till maten kan variera mycket från vatten, mjölk, saft o.s.v. [5]

Även om vi svenskar tycker det är normalt att äta som vi gör, som t.ex. med bestick så är det inte det normala i världen. Vi som äter med bestick är en minoritet i världen för de flesta äter med sina händer.

Några vanliga svenska rätter är:

·      Blodpudding serverat med lingonsylt.

·      Pyttipanna serverat med rödbetor och stekt ägg.

·      Raggmunk serverat med lingonsylt.

·      Smörgåstårta med flera lager med olika smörgåspålägg.

·      Ärtsoppa serverat med senap och fläsk.[6]

Sammanfattningsvis så har Sveriges matkultur baserats på bland annat självproducering av olika basvaror som var billiga och lättillgängliga, influenser från olika länder som Frankrike och Japan.

Sveriges statsreligion har inte ändrat matkulturen allt för mycket då det inte finns några specifika matregler så som i andra religioner.

Vanligast är det att äta tre till fyra gånger om dagen, frukost, mellanmål, lunch och middag.

[1] http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_köket Läst 19 februari 2012

[2] http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_köket Läst 19 februari 2012

[3] Blomqvist, Hans (1980). Mat och dryck i Sverige: litteraturöversikt. Stockholm

Läst 19 februari 2012

[4] http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_köket Läst 19 februari 2012

[5] http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_köket Läst 19 februari 2012

[6] http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9113024574 Läst 19 februari 2012

6 portioner

40 minuter

Pajdeg:

3 dl vetemjöl

125 g smör

0,5 msk vatten

Fyllning:

3 st. ägg

0,5 tsk salt

1 krm vitpeppar

2 dl grädde

150 gram västerbottenost

Till servering:

Crème fraiche

Räkor

Rödlök

 

1. Sätt på ugnen på 225 grader. Låt smöret bli rumsvarmt.
2. Häll mjölet i en bunke. Lägg i smör, vatten och knåda till en jämn deg.
3. Tryck ut degen i en pajform, ca 24 cm i diameter. Ställ i frysen 5 minuter.
4. Ta en gaffel och tryck hål i botten.
5. Förgrädda pajskalet i mitten i ugnen i 10minuter.
6. Pajfyllningen:
7. Vispa äggen lätt med salt och peppar.
8. Vispa ner grädde så att det blir en jämn smet.
9. Riv osten och blanda ner den.
10. Häll pajfyllningen i det förgräddade pajskalet och grädda i mitten av ugnen i ca 25-30 minuter.
11. Serverna gärna med creme fraiche, räkor, rödlök eller ät den bara som den är.

Betyg 9/10.

 

4 portioner

60 minuter

Pannbiff:

600 gram köttfärs

1 gul lök

1 ägg

¾ dl ströbröd

1 dl mjölk

8 potatisar

Såsen:

Grädde

Mjölk

Soja

Liten bit köttbuljongtärning

Salt och peppar

Mjöl

1. Koka upp vattnet och lägg i potatisarna. Koka dem sedan tills de inte är hårda(känn av med en gaffel eller dylikt)
2. Sätt ugnen på 200 grader. Blanda mjölk med ströbröd och låt svälla 5-10 minuter.
3. Blanda ner färsen, riven lök, ägg och kryddor.
4. Forma pannbiffar och stek i smör, ett par minuter på varje sida tills de fått fin färg.
5. Efterstek biffarna i ugn, ca 5-10 minuter tills de är genomstekta.
6. Såsen:
7. Blanda ihop och låt koka i någon minut.
8. Häll i mjölet under vispning tills såsen fått den konsistens ni vill ha.
9. Redo att servera!

4 portioner

30 minuter

3 ägg

1 ½ dl vetemjöl

2 dl grädde + 1 dl vatten

en nypa salt

1 msk socker

½ dl smält smör

smör till stekning

Till servering:

Sylt och ev. socker eller sirap.

 

1. Vispa äggen med mjölet till en jämn smet i en bunke.
2. Späd smeten med grädde och vatten, salta och sockra.
3. Blanda ner det smälta smöret strax före stekning.
4. Smält lite smör i ett plättjärn eller stekpanna.
5. Stek 16-20 gyllenbruna plättar och låt svalna.
6. Vispa grädden så hårt så att den kan spritsas.
7. Spritsa ut den runt kanten på den första plätten, lägg lite sylt i mitten.
8. Lägg på nästa plätt
9. Varva på samma sätt tills det blivit fyras plättbakelser.
10. Avsluta med lite grädde och sylt på toppen.
11. Redo att serveras!

Betyg 8/10.

 

Matkulturen

I Etiopien så är det vanligt att äta injera med olika grytor/röror till, så kallade wots. Injeran är ett surt bröd som görs av sädesslaget teff som så gott som bara växer i Etiopien(har förts över till bl.a. USA och Holland). Det här sädesslaget är mycket viktigt för Etiopien då det är rikt på både järn, kalcium och andra mineraler och går att odla i Etiopiens klimat och höjd. Brödet ser ut som en stor och tjock pannkaka och man häller över en blandning av olika rörorna på den. Det äts genom att man drar av bitar av injeran och sedan väljer den röra man vill ha till. Dessa grytor kan innehålla allt från kyckling med curry till nötköttröra med ägg. Det är också vanligt att dessa röror är vegetariska då dessa råvaror är billigare än köttprodukterna.

Något som utmärker den etiopiska maten är att den är väldigt stark och att den ofta innehåller en kryddblandning som heter etiopisk peppar, även kallad berberi. I den finns en blandning av diverse kryddor som varierar kraftigt i de olika delarna i landet. Några vanliga kryddor i den är cayennepeppar, svartpeppar och paprikapulver.

Det serveras ofta sallad till maten, som är fint upplagt på stora fat. Om man är turist i Etiopien så ska man dock undvika alla grönsaker som inte är kokta eller stekta då de kan vara besprutade med ett medel som heter DDT och hindrar spridning tyfus av tyfus och malaria.[1]

Det som avgör vad som finns i de etiopiska måltiderna är vad som finns tillgängligt. De olika regionerna i Etiopien är anpassade till olika skördar och det som finns till hands hamnar alltså i maten. Just nu så har landet haft svår torka på olika områden och det har lett till brist på råvaror vilket framförallt beror på växthuseffekten. Att det äts så mycket vegetarisk mat kan vara en följd av detta, de har inte råd att ha djur som de sedan kunnat slakta. Jordbruket är dessutom inte moderniserat och en förändring av detta skulle kunna leda till större skördar. [2]

Mattraditioner

En måltid består ofta av en förrätt bestående av en soppa, en huvudrätt med injera och wots och en lätt efterrätt. Den innehåller inget fläsk eller skaldjur då det är förbjudet inom islam, judendomen och den etiopisk-ortodoxa kyrkan, dem religionerna som den största delen av befolkningen tillhör. Maten äts med händerna och för en etiopier så skulle det vara väldigt konstigt om man inte gick och tvättade händerna innan maten, även om an skulle äta det med bestick. Om man är ett sällskap som äter så äter man flera stycken fån samma tallrik med injera och wotsblandning. Man matar ofta varandra med händerna, något som ses som fullt normalt där. Att inte ta emot när något erbjuder kan till och med tas som en förolämpning, det är så de visar sin vänlighet mot varandra. Efterrätten består alltid av Etiopiens berömda kaffe, alternativt te och en bit frukt till. Man ska alltså inte bli förvånad om man får in en oskalad banan på en tallrik eller en bit guava. Till maten så dricker man vanligtvis vatten, cola eller ett Etiopiskt öl såsom St. George. Det finns även ett honungsvin som produceras lokalt och kallas tej. [3]

En mycket viktig tradition i Etiopien är deras kaffecermonier. Bönorna rostas på plats i en liten panna över eld och det kokas senare i en liten kanna. Enligt tradition så drick kaffet tre gånger, kopparna som används är nästan lika små som espressokoppar så det blir i slutändan samma mängd som en vanlig svensk kopp. Att man dricker tre gånger beror på religiösa skäl, en för varje av de tre kungarna som besökte Jesus när han fötts. [4]

Influenser

Ett land som har präglat den Etiopiska matkulturen är Italien, som tidigare har ockuperat landet. Andra kolonialmakter som Frankrike och England har påverkat den och främst också Indien, som spritt sina curryblandningar till större delen av Världen. Just curry används mycket i de olika wots så den kryddan har haft betydelse för maten i Etiopien.[5]

[1]http://www.vaccination.nu/mPaginas/pSelectRecord.cfm?paginaID=29&categoriaID=6 (2012-02-14)

[2] Maria Larsson(2008)Ekologiska jordbruksmetoder och mat i ett förändrat klimat-en studie med exempel från Etiopien. Svenska kyrkan. (2012-02-14)

[3] http://sv.wikipedia.org/wiki/DDT (2012-02-14)

[4] http://sv.wikipedia.org/wiki/DDT (2012-02-14)

[5]http://www.chilihead.se/index.php?option=com_content&task=view&id=164&Itemid=48 (2012-02-14)

4 portioner

40 minuter

1 rödlök

2 Morötter

2 gröna paprikor

2 tsk olja

1 ½ dl vatten

1 burk krossade tomater

¼ tsk ingefära, mald.

1 tsk Salt

peppar

2 potatisar

1 tomat

300g vitkål

4 personer

50 minuter

Ljus brödlimpa/ris

500g Kyckling ben och lår, skinn

1 citron

2 tsk Salt

2 Lökar, hackade

3 Vitlöksklyftor, krossade

1 msk ingefära, skalad och hackad

½ dl Olja/smör

2 msk Paprika

¼- ½ dl Berberi(krydda)

3 dl Vatten

1 tsk Cayenne peppar

Salt och peppar efter smak

1 kyckling buljong

4 hårdkokta ägg

Matkulturen

Det vore fel att säga att Italien består av en enda matkultur. Varje område har sina lokala specialiteter som speglas i maträtterna. Detta beror på vilka länder som ligger nära och andra influenser, avståndet till hav eller berg samt vilka olika säsongsberoende grödor som odlas. Det finns alltså många faktorer som har inverkan på hur maten ser ut landet över och att beskriva dem alla vore så gott som omöjligt.[1] Däremot så finns det vissa utmärkande drag som hittas i de olika regionerna.

I den nordliga delen av Italien så är gamla traditioner viktiga samtidigt som nya influenser blandas in, framförallt i dess centrum Milano dit folk från hela Världen reser. [2]Jämfört med den södra delen där man använder mycket olivolja så är det smör och mejerivaror som dominerar i norr. Där är kryddningen också mycket mildare, i den södra delen så finns det en kärlek till örtkryddor, soltorkade tomater och oliver vilka kan ge en starkare smak. Det är nog den södra delen av Italiens mat som man främst förknippar med landet om man som utomstående tänker på det som brukar finnas i en italiensk maträtt. Överlag så skulle man kunna säga att Italiensk mat är regional, enkel, säsongsmat och odlad på plats.[3]

Kaffe och espresso vilket är väldigt viktigt i Italien gör också på lika olika sätt olika delar av landet. Man brukar säga att man i de nordliga delarna rostar kaffebönorna väldigt lätt för att sedan bli mer desto längre ned i landet man kommer. I de södra delarna rostar man dem alltså väldigt mörkt jämfört med i de norra.

Något annat som bör nämnas om Italien är att de är Världens näst största producenter av vin. Olika druvor odlas i olika delar av landet vilket resulterar i att alla de olika vindistrikten har sina egna märken och ingredienser. De italienska vinerna har därför en stor mångfald i olika former av färg, smak och sorter. [4]

Influenser

Italiens matkultur har formats med historien. Många olika länder har invaderat Italien och på så sätt och satt sin prägel på maten i landet. I norra Italien så är det främst Frankrike, Tyskland, Österrike och de slaviska länderna som påverkat maten medan Syditalien tagit till sig av de grekiska, arabiska, spanska och turkiska mattraditionerna. Om man befinner sig i dessa länder så kan man därför hitta likheter med det Italienska köket.[5] Råvarorna potatis, tomater, paprika och majs är alla centrala och viktiga i det Italienska köket även fast de inte kom till landet förrän i slutet på 1700-talet. [6]

Måltiden

Måltiderna och recepten kan färdas med familjer från olika delar av Italien för att sedan anpassas till de lokala förutsättningarna. En äkta italiensk måltid består dock alltid av en förrätt, varmrätt, en kött- eller fiskrätt och grönsakstillbehör. [7]Förrätten består av olika saker beroende på vart i landet man befinner sig och vilken årstid det är. De innehåller både varma och kalla smårätter som ska fungera som aptitretare. Varmrätten kan innehålla något kallskuret som parmaskinka, grillade grönsaker och mozzarellaost med tomat. Nästa rätt kan innehålla något i pastaform ex. tortellini men också soppor eller risotto. Det är inte vanligt att dessa innehåller kött eller fisk utom i små mängder. Detta beror på att nästa rätt, som är den andra varmrätten, innehåller just detta. Här är det vanligast att det serveras kalv, fläskkött, kyckling eller de lokala fisksorterna som finns. Till detta så har man oftast olika sidorätter innehållande grönsaker. Sedan så serveras två efterrätter, en innehållande frukt och ost(även här de lokala sorterna) och sedan en dessert. Förslag på dessa kan vara tårta, kakor eller tiramisu. Måltiden avslutas sedan med en espresso och en s.k. digestivo, en spritsort som förhöjer matsmältningen.[8]

Det finns många oskrivna regler och vanor inom en måltid i Italien.

1. Man dricker aldrig mjölk efter vin, alltså ingen cappuccino efter maten. Därför är det så vanligt att det dricks espresso istället då de inte innehåller någon mjölk.
2. Pasta ska aldrig ätas med kniv utan med sked och gaffel.
3. Parmesanost får inte användas på pasta som innehåller fisk eller skaldjur, men anses nästan vara ett måste till de resterande.[9]

Slutligen så kan man säga att maten är ytterst viktig för italienarna. Det är runt den man samlas och njuter av med sina nära och kära. Det är sällan man får vara ifred med sin mat och tallriken fylls ständigt på utan att man har frågat. Måltiden är alltså det som får människor att koppla av och ha trevligt och här ska det inte vara så att man stressar sig genom maten utan man ska verkligen ta sig tid till att känna smakerna!

[1] http://sv.wikipedia.org/wiki/Italienska_köket (2012-02-19)

[2] Ann-Louice Dahlgren(2009)Italiensk afton. Norstedts (2012-02-19)

[3] http://sv.wikipedia.org/wiki/Italienska_köket (2012-02-19)

[4] http://sv.wikipedia.org/wiki/Italienska_köket (2012-02-19)

[5] Ann-Louice Dahlgren(2009)Italiensk afton. Norstedts (2012-02-19)

[6] http://sv.wikipedia.org/wiki/Italienska_köket (2012-02-19)

[7] Ann-Louice Dahlgren(2009)Italiensk afton. Norstedts (2012-02-19)

[8] http://sv.wikipedia.org/wiki/Italienska_köket (2012-02-19)

[9] Ann-Louice Dahlgren(2009)Italiensk afton. Norstedts (2012-02-19)

4 personer

10min

125g salladsmix

250g körsbärstomater

8 skivor parmaskinka

150g getost

pinjenötter

balsamvinäger

Ev. vitlöksbröd.

1. Skölj salladen och lägg upp på en tallrik.
2. Skär körsbärstomaterna i halvor och lägg på salladen.
3. Ta 2 skivor parmaskinka, rulla ihop dem och lägg på salladen.
4. Skär upp 3 skivor av getosten och lägg dem på parmaskinkan.
5. Strö över pinjenötter och ringla över balsamvinäger efter behov.
6. Redo att servera!(Kan ev. serveras med vitlöksbröd.)

Betyg 8/10.

4 personer

40min

500 g tortellini

Tomatsås:

½ gul lök

1 vitlöksklyfta

1 msk olivolja

1 burk hela tomater (ca 400 g)

1 msk tomatpuré

½ grönsaksbuljongtärning

1 msk färsk, hackad basilika

1 krm salt

½ krm grovmalen svartpeppar

Ädelostsås:

60g ädelost

1 msk mjöl

25g smör

2,5 dl matlagningsgrädde

1/2 dl mjölk

1/4 purjolök

salt

peppar